Januari 2019: favoriter

Hej!

Om jag ska vara ärlig har januari varit en ganska jobbig månad. Dels har den varit stressig med alla final exams och final essays (tagit 9 kurser denna termin som alla har sina finals i januari) och dels har den varit ensam. Jag har denna månad, pågrund av lite olika incidenter, grubblat väldigt mycket och känt mig rätt vilsen. Men nu har jag bara 3 dagar kvar av denna termin, jag har bokat en 2-veckor lång resa i februari och jag har kommit fram till en del beslut. Januari är äntligen över och jag är redo för 2019 att börja på riktigt. En sak som jag varit sugen på ett tag är att börja skriva ”favoritinlägg” så det är väl lika bra att börja nu. Här kommer en liten lista med mina favoriter som fått mig att överleva januari:

Favoritmat: Gochujang (korean chili paste)
Köpte en förpackning koreansk chilipasta för att kunna experimentera lite i köket men… nu klickar jag i det i allt jag lagar. Det är för jävla gott. Vilken tur att jag ska åka till Sydkorea om typ två veckor för jag kan inte få nog!

Favoritlyssning: Popula
Jag älskar att läsa böcker och jag lyssnar även ibland och tycker att det är mysigt men jag tappar ofta fokus. Därför föredrar jag att lyssna på radioprogram eller podcasts. Vanligtvis lyssnar jag på Morgonpasset i P3 eller typ Seriemördarpodden, men i januari har jag hittat en ny favorit! Popula är ett tvåspråkigt radioprogram (svenska och finska) från Sveriges radio. Programledarna är roliga och finskan är på lagom nivå för att jag ska kunna tycka att programmet är underhållande. En dag rakade jag nästan av mig halva ögonbrynet för att jag skrattade så mycket. Man kan lyssna på programmet på Sveriges radios app under ”SISUradio”.

Favoritköp: Min nya manchesterklänning
Jag älskar allt i manchester. Jag älskar allt man kan ha en polotröja under. Enough said. Klänningen är köpt på H&M. Ursäkta för världens fulaste bild men belysningen+spegeln i mitt badrum är som de är.

Favoritdag: Min födelsedag!
Den 19:e januari fyllde jag äntligen 24 år! Av någon anledning har jag sagt att jag är 24 år sedan i somras och jag vet inte riktigt varför? Men nu är jag i alla fall i samma ålder i verkligheten som jag är i mitt huvud, haha! Just denna dag var det soligt och varmt i Nagoya så jag fick öppna vinterkappan och ta av mig halsduken. Jag tog en lång promenad (typ en mil) med en kompis och sedan åt vi massa kinesisk mat. Bra dag!

 

Att bli sig själv igen efter alla år

Hej,

jag tänkte dela med mig av ett  blogginlägg som kanske är lite annorlunda från vad jag brukar skriva. Under det senaste året har jag gjort en del drastiska förändringar i mitt liv, och jag har även lagt mycket tid åt att fundera och reflektera över mitt liv och varför jag är som jag är. Sedan jag flyttade till Japan (igen) och hamnade i en ny miljö, så har vissa saker blivit ännu mer klara för mig. Den senaste veckan har jag även läst väldigt intressanta texter från en person som jag verkligen ser upp till, och det har inspirerat mig till ytterligare reflektion. 

När jag var barn så var jag inte osäker i mig själv. Kanske hade jag dåligt självförtroende i vissa sammanhang (t.ex. på mattelektionerna) men jag hade nog ganska bra självkänsla. Jag visste vad jag ville bli (för tillfället), var helt säker på att jag kunde bli det, jag pratade i klassen (för mycket så att jag ibland även störde mina vänner vilket såklart var mindre bra), jag kunde prata med alla utan att det var konstigt. Jag kunde även argumentera mot de som jag tyckte hade fel. Jag klippte av håret fast alla mina vänner ville ha långt hår. Jag körde min grej. Hemifrån så har jag alltid fått veta att jag är unik, att jag klarar allt. Jag har blivit uppmuntrad i min individualitet. Så kom högstadiet. Jag tänker inte gå in på för mycket detaljer men jag blev mobbad av min klass. Jag är säker på att de inte upplever att de mobbat mig eller att jag överdriver. Men det gör jag inte. Jag var inte blyg, när någon sa någonting taskigt till mig så käftade jag emot (till en början). Det måste väl betyda att jag är en kaxig tjej som inte bryr mig om folks åsikter? En sådan person kan väl inte vara ett offer för mobbing? Men jo, så var det. Efter ett tag insåg jag att det inte hjälper att säga emot, utan min metod blev istället att inte lägga ned tid och energi på dem. Vad som hände under de tre åren var att jag blev tystare och tystare. Vid ett tillfälle chattade jag med en person som gått i min klass under mellanstadiet. När jag sa att jag blivit den  som sitter tyst längst bak i klassrummet så trodde personen att jag skämtade. Jag hade vänner i andra klasser och jag fortsatte att vara stark utåt men ju längre tiden gick ju mindre var det en genuin ”kaxighet” och desto mer blev det bara en fasad. Min självkänsla bröts ner från dag till dag och jag blev en sämre person. När jag har dålig självkänsla så börjar jag jämföra mig med mina vänner och känna att jag inte är lika bra som dem. Och det gjorde mig klängig och needy. Det fick mina bästa vänner erfara, för min dåliga självkänsla gick ju ut över dem. De hade ju blivit vän med den riktiga jag, som är rolig och tuff och skrattar högt och pratar (ibland för mycket). Efter högstadiet hade jag blivit bekräftelseberoende och paranoid. Jag var så rädd att bli lämnad och jag var övertygad om att jag skulle bli helt ensam. När jag började gymnasiet fick jag erfara något nytt: mina klasskompisar hälsade på mig när de såg mig på stan. Till och med de som jag aldrig i princip pratade med under skoltid. Och detta är något som jag fortfarande reagerar på. (Här i Japan hälsar alla som tar någon kurs med mig (och jag tar ca 7 stycken olika) genom att vinka glatt.) Jag förstod rent intellektuellt att det betydde att de inte tyckte illa om mig, men på ett plan så trodde jag nog ändå inte att de genuint skulle kunna gilla mig nog för att bli kompis med mig. (Och jag blev typ chockad varje gång någon i klassen var snäll mot mig, vilket faktiskt var ganska ofta!) 

Sedan åkte jag till Japan. Och det blev lite bättre, men mest för att jag förträngde mina känslor. Sedan kom jag till Lund för att plugga på universitetet. Jag fick flera vänner som alla respekterar mig för den jag är, och sakta men säkert började jag kunna stå upp för mina åsikter, åtminstone inför dem. (Till och med åsikter som jag har som är lite kontroversiella, hehe). Men det jag har märkt nu i Japan är att jag vågar ta mer och mer plats igen. Det har tagit flera år men… jag pratar i klassrummet igen. Jag kan till och med räcka upp handen och svara på mina professorers frågor framför klassen. Och jag kan argumentera emot när någon ifrågasätter mig. Jag börjar bli mig själv igen. Mitt riktiga själv. Jag har fortfarande så många issues och otaligt med dåliga dagar när jag bara vill fly (det har väl kanske alla) men jag har åtminstone insett att jag måste kämpa för att våga vara mig själv fullt ut. Många får panik när det blir dålig stämning (till och med å mina vägnar om den dåliga stämningen uppstår pågrund av något jag sagt) men jag bedrar mig själv om jag inte säger ifrån. Det handlar inte om att jag alltid måste ha sista ordet, eller att alla borde tycka som jag. Det handlar om att jag inte ska behöva förtrycka min egentliga personlighet och att jag inte ska behöva känna att min åsikt är mindre värd att uttryckas än någon annans. 

Ja, det blev kanske lite personligt men det är där jag är idag. 

1 månad i Nagoya!

Hej!
Nu har jag varit i Nagoya i över en månad och på den tiden har jag hunnit göra mig ordentligt hemmastadd i mitt rum, valt mina kurser samt varit på en hel del welcome-parties och utflykter med volontärer från Nagoya-University. Min kära mor påpekade att jag låg efter i bloggandet och att jag borde anstränga mig mer och blogga varje söndag. Jaha, och om mamma säger det så är det väl bara att göra det, antar jag! Det är lite svårt att sammanfatta  allt som hänt under de senaste veckorna så jag tänkte att jag lägger upp ett litet urval av bilder jag tagit under den senaste månaden, så får jag försöka att uppdatera mer kontinuerligt framöver. 

Jag tänkte bara flika in att jag trivs väldigt bra här och att allt flyter på som det ska. I ärlighetens namn är jag på en plats i livet då jag mår bättre än vad jag gjort under de senaste 3-4 åren, så jag hoppas verkligen att det ska fortsätta i samma riktning. Men mer om det en annan gång, här kommer lite bilder:

NAGOYA: Here I am!

Hejsan!
Efter 30 timmars resande (flygtaxi från Solna till Arlanda. Flyg från Arlanda till Amsterdam. Amsterdam till Hong Kong. Hong Kong till Taipei. Taipei till Nagoya. Tåg från Nagoyas flygplats in till själva staden…) så var jag äntligen framme! Första natten spenderade jag på hotell. Innan läggdags gick jag ut en sväng på stan och köpte lite nödvändiga grejer t.ex. lakan. Nästa morgon var det dags att bege sig till studentboendet. Jag är verkligen nöjd: en liten lägenhet med egen balkong och mysig utsikt! Vad mer kan man begära? Resterande del av veckan har kantades av info-möten och massa nya ansikten. Nu ska jag göra mig lite middag och förbereda morgondagen, då vi har opening-ceremony. Ha det fint så kommer en ny uppdatering nästa vecka!

Här bor jag:

På 6:e våningen närmare bestämt:

På väg hemåt från universitetet: 

Utsikten från min balkong:

Sakae=Downtown

明後日/I övermorgon…

Nu ligger jag i sängen i mammas jobblägenhet i Stockholm. I övermorgon ska jag tydligen åka..? Min mamma jobbar idag så jag får roa mig på egen hand, men imorgon ska vi på museum och sedan gå ut och äta och lite sådant. Under min korta Stockholmsvistelse har jag hittills hunnit fixat visum och pengar och lite annat praktiskt, gått på bar(er) med mamma och senare idag ska jag gå på bio och se BlackKklansman (hoppas den är bra)! Jag känner mig sjukligt nervös och väntar bara på att allt ska gå fel… Jag längtar tills jag är på väg, och förhoppningsvis befinner jag mig i Japan nästa gång vi hörs… Ha det fint alla!

 

あと8日/8 dagar kvar: RESFEBER

Herregud, nu är det bara 8 dagar kvar. Å ena sidan känns det som lång tid när man väntat hela sommaren och fortfarande måste vänta… Å andra sidan är det så snart! Det är en knapp vecka kvar, det går ju jättesnabbt! Så vad har jag gjort under den senaste veckan? Jo jag har plöjt två böcker om språkinlärning. Approachen till språkinlärning skilde sig åt mellan böckerna men jag tyckte att de båda hade bra tips som jag ska försöka använda mig utav när jag kommer till Japan. Läs de i följande ordning:

1) Fluent in 3 months av Benny Lewis. betty 3/5: Denna bok betonade vikten av att faktiskt prata på det språket man vill bli bättre på. Boken var väldigt inspirerande och peppande och bra för att få en att bli motiverad. Däremot tänker jag att metoden som förespråkas kanske inte är optimal för en djupare förståelse. Läs för att komma igång med språkinlärningen!

2) Fluent forever av Gabriel Wyner. Betyg: 4/5: Den här boken är inte lika pepping men den känns ärligt talat mer seriös. Han kopplar sina metoder till vetenskapliga studier och lägger vikt vid hur man ska komma ihåg det man fått in i skallen, därav titeln Fluent FOREVER. Läs för att få handfasta tips! Om du bara ska läsa en av böckerna, läs denna.

Jag har plöjt dessa böcker av två anledningar, dels för att ha den optimala metoden för att ta min japanska till nästa nivå när jag väl anländer och dels för att sysselsätta mig själv. Jag har sjuk resfeber och försöker att liksom sysselsätta min hjärna med något för att inte bli galen, haha! Men nu är det i alla fall bara några dagar kvar i Boden eftersom jag spenderar min sista helg i Sverige i Stockholm innan jag drar vidare till Nagoya. Nu ska jag väl pallra mig iväg till närmaste vallokal och ikväll är planen valvaka -en perfekt distraktion!

あと17日/17 dagar kvar: Besök!

Hej!
Under den senaste veckan har jag haft besök av inte mindre än 5 finisar från söder: Lina, Silja, Gesine, Anna och Nicole! Det har blivit sena nätter, skördemarknad i Boden, matmarknad i Luleå, flera turer till flygplats/tågstation, pepp inför våra utbyten, skratt och sedan farväl… Jag saknar de redan, och hoppas att få se några av dem i vår i Japan! Samtidigt som det såklart känns tråkigt, så närmar sig även Japan med stormsteg och snart är det dags att åka. All Japan-hets som fyllt mitt huvud den senaste månaden har nu flyttat sig ner i magen på mig och skapat ett sug. Jag är nervös och full av förväntan! Nu har jag två veckor på mig att förbereda mig, packa och dylikt innan jag åker ner till Stockholm för att hämta ut mitt visum och umgås lite med mamma innan jag lämnar Sverige… Här kommer i alla fall lite bilder från i veckan:

あと24日/24 dagar kvar: JAPAN-UPPDATERING

Herregud!!!! Det känns overkligt att det bara är 24 dagar kvar tills jag jag åker till Nagoya… Ju närmre den 17:e september vi kommer desto mer rastlös blir jag och därför tänkte jag att det var på tiden att jag gör en liten uppdatering här. I mitt förra inlägg ( http://www.rebeckamattsson.se/listor/あと47日-47-dagar-kvar/) så skrev jag att jag nu officiellt påbörjat min Japan-hets-period… Så här kommer en liten översikt över hur jag låtit Japan ta över mitt liv:

  1. Språkinlärning: Jag är inte nöjd över min japanska-nivå och förbereder mig nu för att kunna ha den bästa inlärningsstrategin när jag väl kommer fram. Jag därför konsumerat massa poddar och dylikt med tema språkinlärning. De bästa tipsen fick jag från  poddavsnittet ”Lär sig nya språk rekordsnabbt” i Mattias Ribbings podcast. Mattias Ribbing är trefaldig svensk minnesmästare så det var verkligen kul att höra om hans inlärningstekniker, vilka skiljer sig drastiskt mot de strategier som används i skolan.
  2. Musik: I genren pop/elektronisk musik är Perfume den absolut bästa gruppen i Japan. Jag har lyssnat på dem sedan jag var ca 15-16 år. I veckan släppte de sitt nya album Future pop och såklart har jag lyssnat non-stop! Jag tror nog att denna är min favoritlåt på skivan:
  3. Manga: Under hela högstadiet och gymnasiet läste jag hour mycket manga som helst, men jag slutade helt när jag äkte till Japan. Jag vet inte riktigt varför, men inte förrän nu i våras har jag börjat läsa igen. Nu har jag börjat läsa en jättefin som heter Ao-Haru-Raido… Och jag har tydligen sett filmen på bio i Japan meeen eftersom jag inte förstod så mycket (pga den var såklart på japanska) så läser jag mangan nu… och jag älskar den! Jag kanske får se om filmen när jag läst klart mangan och se om jag förstår mer denna gång! 
  4. Praktiska förberedelser: Jag skickat in min visumansökan, ringt ambassaden  (min visumansökan är godkänd!) samt bokat hotellrum för den första natten (får nyckeln till mitt studentboende dagen därpå).
  5. Besked: Jag har fått besked om vilket studentboende jag kommer ha i Japan och det verkar som om jag får en egen liten lägenhet istället för ett korridorsrum, så det känns väldigt spännande! Jag har aldrig bott i en lägenhet förut!

 

Det var väl de uppdateringarna jag har just nu… Men som sagt börjar det närma sig nu så det kan hända att jag blivit än mer galen tills nästa blogguppdatering. Ha det bra!

1 år i Japan (igen!?!?): 名古屋へ留学するつもり

Heeeej!
Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade bloggen sist. Under den tiden har jag skrivit klart och lämnat in min kandidatuppsats, hälsat på mamma i Stockholm samt varit tvungen att skicka in min dator på lagning… Därför har jag inte riktigt prioriterat att skriva här. Men nu måste jag bara göra en uppdatering! I skrivande stund har jag precis ordnat med flygbiljetter och dylikt. I höst är det nämligen dags för mig att lämna Sverige igen. Under ett år ska jag  studera juridik vid Nagoya University!!! Bara att åka på utbyte i ett år är spännande i sig men att det dessutom är Japan känns såklart helt jävla fantastiskt! Jag är så glad och tacksam för att jag blev antagen och för andra gången i mitt ännu ganska korta liv får spendera ett år i Japan. Denna gång blir det som sagt Nagoya (Japans 4:e största stad om jag inte missminner mig) och inte Tokyo, men det blir spännande att lära känna en ny stad. Jag minns när jag gick i högstadiet och berättade för folk (både de i min egen ålder och vuxna) att jag skulle åka till Japan efter studenten… Det var många som inte trodde att jag faktiskt skulle göra det, och många vuxna som antog att jag säkert skulle hinna ändra mig innan det var dags. Ni hade fel, jag gör vad fan jag vill! 🙂  Jag  tog mig dit den gången, och i höst är det dags igen!

En lördag då jag lekte med vapen…

I lördags bjöd Lina med mig att följa med henne på en busstur runt Lund. Det var en guidad busstur med temat ”Slaget vid Lund 1676”. Vi må ha sänkt medelåldern på bussen (rejält), men härligt var det! Vi stannade till på olika platser strax utanför Lund som var viktiga i slaget. Det som slog mig mest var dock hur fint det är i Skåne med öppna fält och mängder av blommor! Halvvägs genom turen fick vi lunch. Skånsk lunch=väldigt rejäl lunch… Vi fick alla i princip kräla tillbaka till bussen. När turen väl var klar vid 16-tiden kände Lina och jag oss så historiskt berikade att vi var tvungna att bege oss hem till mig och dricka vin. Så kan det gå!